Sofia

Jag var på väg hem från en kurs och jag skulle ta tunnelbanan hem, jag hade mina hörlurar i så allt jag uppfattade var att tunnelbanan inte skulle gå. Jag trodde att jag lika gärna skulle kunna gå hem för att jag inte bor så långt därifrån. När jag kom upp därifrån fick jag ett meddelande från min ena bror, han frågade om hela familjen var okej på grund av vad just hade hänt på Drottninggatan. Jag förstod inte då hur allvarligt det var, men det tog inte lång tid innan jag förstod allvaret. Stockholmare och turister hade panik. Poliser hade samlats överallt och jag insåg att det rådde om ett terrordåd. Jag var inte långt därifrån, det hade kunnat vara jag. Min mamma ringde och sa att hon inte vill att jag skulle gå hem själv. När vi hittade varandra var vi defintivt inte säkra. Poliserna skrek och sa att ingen borde vistas utomhus, alla bör fly från City och stanna inne. De trodde att en annan attack kunde vara på G.

 

Det här måste sluta hända. Sånt här borde inte hända. Vi borde leva i ett tryggt och snällt samhälle. Gårdagen var en tuff dag för Sverige och Stockholm. Ändå är jag stolt över att kalla denna stad mitt hem, för all kärlek och all värme som vi visade mot varandra i Fredags och igår var helt fantastisk. All blommor vid brottsplatsen, alla människor som gick dit för att visa medkänsla och alla som erbjöd folk någonstans att stanna. Ta hand om varandra. Var försiktiga.